"Somrar svepte fram
jorden värmde våra fötter där vi sprang
Rågen gungade och gräset växte grönt
Hela livet var så skönt

Himlen är oskyldigt blå
Som ögon när barnen är små
Att regndroppar faller som tårarna gör
det rår inte stjärnorna för
Älskling, jag vet hur det känns
när broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat oss in i en vrå
är himlen så oskyldigt blå.

Nu tar molnen mark
Jag var förblindad av att solen sken så stark.
Men mina ögon kommer alltid le mot dig."

                                   Ted Gärestad